Kreativitet

Alla har vi väl någon gång kommit på den där geniala idén, snilleblixten, AHA-upplevelsen, och sen den perfekta lösningen. Inte sällan kommer den när vi släpper taget, gör något annat och inte tänker så intensivt på vad vi gör- som att vara kreativa på beställning. När vi slutat tvinga våra tankar i en viss riktning, och gjort och tänkt annat en stund. Pusselbitarna faller på plats och osammanhängande information får plötsligt en mening och innehåll.  

Det har förklarats så bra av professor Hans Wigzell, där ”häftiga diskussioner på puben frigjorde blockerade tankesystem och bidrog till kreativa experiment- det fanns bitar av episodisk erfarenhet lagrade lite varstans i hjärnan, nu sattes de ihop till en fungerande enhet”

Det är dock inte bara personer med  utomordentligt snille, briljans, talang och begåvning, som har det som brukar likställas med genialitet. Det finns på olika sätt i oss alla. Det handlar istället om att ta vara på de gåvor vi alla är berikade med i form av en inneboende nyfiken, påhittig och kreativ hjärna.

Kreativiteten är en oundgänglig del av livet. Den ger oss möjlighet att styra och utveckla vår tillvaro och ger oss inre mening och glädje. Varje dag hjälper oss hjärnan att fatta mängder av beslut. Vi väljer och väljer bort, hittar lösningar på småsaker eller tar livsviktiga beslut.Kreativitet behövs för att vi ska må bra och utvecklas som människor. Den hjälper oss att lösa problem i tillvaron,i relationen, på jobbet eller fritiden.

Under evolutionen har hjärnan  vridit och vänt på  det okända och ofullgångna och utvecklat beteenden som varit nyttiga för överlevnad. "Hjärnans påhittighet är t.o.m. så stor att när ingen bättre sanning kan uppenbaras, så har hjärnan en fantastisk förmåga att fylla i och hitta på, också en livslögn Kreativiteten är det mest extrema och sannolikt lyckosamma resultatet av denna insikt" 

Vi föds alla utan förutfattade meningar och i barns lek ryms mängder av kreativitet. Barnets upptäckarglädje, utan fördomar och begränsningar, där "tingen får liv, symboler blir konkreta, och  spännande språkliga konstruktioner" blandas friskt, visar att vi alla kan från början. 

Tyvärr är det många av oss äldre som lägger band på denna gåva. Det kan bero på många olika omständigheter.  Omgivningens bemötande eller det kulturella och sociala klimatet. Brist på uppmuntran eller pekpinnar och nedtryckta initiativ.Sådant som leder till inkapslad rädsla, hämningar och självcensur. Förmågan till kreativitet finns dock förberedd, understimulerad, vilande. Den kan överallt tas i anspråk där det krävs nytänkande, idéer och förändring, men många har ännu inte lärt sig att hantera den kreativa resurs man har inom sig. Inom arbetslivet kommer de organisationer som inte bara avsätter resurser för forskning och förändring utan också investerar i den kreativa processen, att bli framtidens vinnare. 

Det finns många olika sätt att definiera kreativitet. I grunden ligger det latinska " creos", att bringa existens, att skapa. Här fokuserar vi istället på vad som gör det möjligt för nya, annorlunda tankar att komma fram, att se saker på ett nytt sätt och att kombinera gamla. Studier visar att fantasifullhet, nya idéer och tankesätt, stimuleras av öppenhet, mångfald,"högt i tak", icke-konventionella uttrycksformer samt tolerans att få göra fel.

Det är viktigt att både stimulera och acceptera  motstridigheter och ofullkomligheter, mod att ifrågasätta etablerade sanningar, och att skifta  mellan olika perspektiv och attityder. I arbetslivet behövs en kontinuerlig medveten process som stimulerar, befrämjar och utvecklar kreativa synsätt, tar hand om idéer och förslag och omvandlar dessa till konkreta åtgärder. I engelskspråkig litteratur benämns skapandet av denna kreativa jordmån som " Idea management".

Alla människor kan stimuleras att vara kreativa,  att lära sig att " associera snabbt till olika delar av sin erfarenhet, låta medvetandets ficklampa springa omkring till många mörka dolda hörn och kryp-in i sin hjärna".

Förmågan till detta "divergenta tänkande", att se saker bredare och på flera olika sätt,att plötsligt byta referensramar och perspektiv, går att träna upp. Det handlar i första skedet om att  ha viljan och modet att lämna de gamla hjulspåren. Sen att inse att det kan vara lättare att "nå in i hjärnan via andra ingångar än de skriftspråkliga, logiska eller i övrigt rationella kanaler som ofta i själva verket är mycket hämmande för kreativiteten". Poesi, högläsning, musik, drama och lek kan ha överraskande effekter på hjärnan och lösgöra kreativiteten"  



(Tack till. I Ernberg och Jan Rollo för värdefulla beskrivningar)                 

.

Alla är genier. Men om du bedömer en fisk utifrån dennes förmåga att klättra i träd, så kommer den att leva hela sitt liv i tron om att den är dum.    Einstein

Discovery, consists of looking at the same thing as everybody else, and thinking something different

1981 fick R Sperry Nobelpriset för sina upptäckter kring hjärnans sätt att fungera. Oftast har ju den vänstra fått stå för det logiska, analytiska och detaljinriktade. Den högra för det mera kreativa, bildmässiga helhetsseendet. Sedan flera år vet man att skillnaderna har överbetonats. Det sker ett intimt samspel mellan hjärnhalvorna, som kompletterar, och ibland vid skador t.o.m. tar över varandras roller. Kreativitetens väsen kan härledas  i mötet mellan motsatser och motpoler,som görs möjlig i dynamiken i ett ständigt växlande mellan hjärnhalvorna. Motsatserna, likt tes och antites, behövs för att skapa en fruktbar syntes. 

Samspelet mellan hjärnhalvorna speglas tydligt när man förstår att  fantasi och förmågan att se inre bilder måste tas om hand av den logiska, analytiska och rationella, vanligtvis vänstra, hjärnhalvan. Den fångar upp och tolkar tankarna  till något mer använd-bart. Många idégenererande tekniker, där associationer av ord och bild används, bygger därför på en mix av stimuli till de båda hjärnhalvorna.